Då är man återigen hemma från le stable. Tittade på när sötisOdinn släpptes ihop med ytterligare en häst och red lite på en häst som heter Snekkja. Tog lite kort på ihopsläppet med min fantastiska mobilkamera. Tyvärr ligger den inte här och jag orkar inte flytta de här lata 68 kilona ut i hallen för att hämta den för ett par halvdåliga bilder. Sorgligt men sant.

Snekkja var i alla fall en mysig liten häst, med betoning på liten, för hon är faktiskt den minsta häst jag har ridit om man inte räknar med hästar på ponnyridning. Väldigt otränad och så, men mysig att sitta på och ganska lätt att få att jobba. En trevlig pålle helt enkelt.

   Okejdå, slänger in en gammal bild på plutten

Då var man hemma igen efter en trevlig kväll hos Dani med lite trevligt folk. vi grillade och umgicks. äldigt trevligt efter att ha suttit inne och ugglat och försökt bli lite friskare. För visso har det bara pågått i typ två dagar, men i alla fall. Blir rätt rastlös.

 För övrigt blir den här mycket saknade 1337 16 år i dag. Redan så gammal Claris, snart dags för pensionen

Det är jättesynd om mig nu. Jag har ont i halsen och hade feber (i alla fall förut). Dagen har spenderats med att försöka tillfriskna, för ikväll ska jag till Dani på grillfest. Vilvillvill!!! Skaskaskaska!!!!

Undrar om det där kan vara anledningen till att jag kan vara förkyld i evigheter?

Nu är jag hemma från teddybjörnen igen. Set tog bara nästan en timme att plocka in honom från hagen. Någon gillar att ha fått gå ut på sommarbete kanske? Det är ju väldigt skönt att slippa mockaa, men ska hästencändå ta längre tid på sig att komma in än det tar att mocka är det frågan om det är så mycket bättre. När hästen väl kom in så red jag dressyr barbacka. Att sadla kändes alldeles för ansträngande. Det blev inte ett så långt pass eftersom det var ganska sent, men han jobbade på riktigt fint mot slutet. 

   Tur för honom att han är världens sötaste lilla charmtroll!

Tydligen tog inte alla kära bloggare som jag följer på bloglovin en bloggpaus bara för att jag gjorde det...

Glömde ju att jag skulle lägga in den här låten som dagens låt igår.

 So kiss me and smile for me, tell me that you'll wait for me, hold me like you'll never let me go. Älskar dig Lorenz <3

Tänkte precis skriva ettt inlägg om vilken ridabstinens jag har och att det är evigheter sedan jag red, men sedan kom jag på att det var ju faktiskt igår jag kom hem från Taffsnäs. Det är nog lite mer 24 timmar sedan jag sist satt på en häst. Vilken evighet alltså. Ridabstinens har jag i alla fall, så det är väl tur att jag ska åka ut och träffa islandsbebisen som jag inte har träffat sedan i måndags förra veckan. Så länge tror jag inte jag har varit ifrån honom sedan jag började rida honom. 

   Finisen

Då var man hemma, duschad och lite fräschare (man är liksom inte så fräsch om man råkar få med sig en rakhyvel som knappt funkar och rider två gånger om dagen) efter ett alldeles underbart ridläger i paradiset (aka Taffsnäs)

I år blev det Grimar på provridningen. Det gick väl inte direkt bra, men å andra sidan så har man bara ca 5-10 min på sig så det är ju inte så att man får tiden till det heller. Hur som helst ledde det till att jag hamnade i gruppen Magnus Uggla och hans rockande ruggugglor (passande med tanke på det jag skrev om hygienen förut) tillsammans med mina underbara brudar. Vi hade Andrea som ledare. Hästen jag fick heter Castaneda

Castaneda är ganska stor och väldigt mycket häst att rida, men när man väl rider honom rätt så är han underbar. Han har till och med vunnit fjord SM i dressyr. I övrigt kan han nog beskrivas som ganska pigg (oftast). Specillt när man rider ut. Första uteritten galopperade vi förbi ett gäng hösilagebalar och lite överflödig plast som lågg på marken. När Castaneda fick syn på den såg han det som en utmärkt ursäkt att sticka ut utanför ledet, bocka och sedan sticka iäg i full galopp. Helt plötsligt var vi längst fram. Att hantera var han väl snäll, förutom att han kan vara lite svårhämtad ibland. Jag märkte det bara en gång, som tur var. Han tröttnade helt enkelt på att ledas in, slet sig och stack iväg åt andra hållet. Hur som helst så var han en helt underbar häst.

   Dessutom fanns ju världens finaste bebis-Lorenz där.

   Och sötis-Sindar

   Jag råkade bli riven när vi badade, så jag var Harry Potter ett par dagar.

   En stång med krupp

   Typ andra dagen när jag hade vattenkrig mot hela lägret. Jag ser mig själv som vinnare, även om målet från början var Andrea. Att jag inte träffade henne behöver vi liksom inte prata om.

   Helt plötsligt var lägret slut och jag såg Castaneda gå ifrån mig i hagen en sista gång.